Ur Röhsska Museets årskrift 1931

 Magnus Eidems gåvor till museet.

Ett förvärv av mycket stort värde är den samling av antika glas, som testamenterats till museet av den kände och framstående glasindustriidkaren, direktör Magnus Eidem, som under året avlidit. Direktör Eidem var sannolikt den kunnigaste och mest intresserade kännare av gamla glas, som någonsin funnits här i landet. Därom vittna även de skrifter han utgivit och den enastående, även till museet donerade samling av litteratur om glas, som han hopbragt. Hans glassamling utgjordes av 67 glas, alla tillhörande den typ som hittills i brist på noggrannaste bestämningar brukar kallas den romerskt-syriska.
(Bild 11-26; 28-31, 53, 54.)

Glasen, som till större delen torde härstamma från den senare romerska Kejsartiden, utgöras av skålar, flaskor och kannor, avsedda för vin eller till förvaring av vällukter. Somliga flaskor äro amforaformade, andra äro klotformade med hög, smal kantförsedd hals. Andra kannor äro närmast päronformade. De flesta glasen äro blåsta och ursprungligen ofärgade. Detta innebär, att de ej kunna vara äldre än från Augustus' tid, då man, antagligen i Sidon uppfann konsten att blåsa glas. Dessförinnan voro glasen formade för hand av ett slags pasta, som var ogenomskinlig och färgad. Dessa glas dekorerades gärna med inlagda trådar av olikfärgad glaspasta, bildande ett slags kammotiv. Huvudorten för detta slag av glastillverkning var Alexandria, varifrån konsten spred sig till de syriska kuststäderna. Samlingen innehåller bl. a. en liten vacker, antagligen egyptisk, parfymflaska av sådant opakt glas, blått till färgen och med mönster i grönt och gulbrunt. Uppfinningen av konsten att blåsa glas gjorde, att man kunde framställa glaset långt tunnare än förut, vilket medförde en önskan att göra det ofärgat och genomskinligt. Snart nog fann man även på att neutralisera de färgade järnoxiderna i glasmassan genom tillsats av brunsten. Emellertid ha åren skänkt dessa spröda, runna, ofärgade eller svagt grönaktiga glas en ny koloristisk skönhet. Genom vistelsen i jorden har glaset iriserat, så att hela ytan fått en skimrande metallisk färgton, som ofta är av en mycket vacker verkan. Direktör Eidems samling är av största värde för belysning av glaskonstens historiska utveckling, och den är särskilt välkommen, eftersom museet förut ägde blott några få glas av detta tidiga slag.

BIBLIOTEKET

Biblioteket har under året mottagit en mycket välkommen gåva. Direktör Magnus Eidem hade nämligen till museet testamenterat ej endast sin samling av antika glas utan även sin ytterst värdefulla samling litteratur rörande glas, uppgående till 567 nummer. Härigenom ha biblioteket i ett slag kommit att innehålla en fullödig och representativ boksamling rörande ett av konstslöjdens viktigare områden.

GLASSAMLINGEN